Vi kan börja med att fråga oss huruvida vi verkligen behövde en ny film om Arthulegenden? Svaret är ja, ifall den görs på ett nytt och aldrig förut skådat sätt. Men Guy Ritchies film är inte den filmen.
Visuellt har filmen klart inspirerats av Peter Jacksons Tolkien-filmer men den överivrigt skakande kameran, de jämt återkommande slow motion-segmenten samt de plastiga specialeffekterna med explosioner och hela rubbet får stora delar av filmen att kännas som ett kasst videospel i stil med God of War. Det hjälper inte att klippningen är alltför hektisk även i de stunder då det inte skulle behövas. Jag fann det faktiskt svårt att ibland se vad det är som egentligen händer. Ritchies film har dessutom en konstant drömsk känsla och ett sömnigt flöde så den känns aldrig realistisk eller speciellt trovärdig. Den hemska elektroniska musiken passar heller inte alls till denna typ av film.
Humorn fungerar ibland, men är oftast missplacerad. Ritchies karakteristiska montagesekvenser förekommer alldeles för ofta och gör den redan färsigt överkomplicerade och oinspirerande intrigen svår att följa. Skådespelarna gör ett helt okej jobb men ingen lyckas verkligen väcka sin karaktär till liv.
Visst finns det helt bra actionscener och spännande moment här och där men för det mesta är det här ett misslyckat och undermåligt försök till en nytänkande Arthurfilm.
Review by Theo KallströmVIP 6BlockedParent2019-05-07T15:57:44Z
Vi kan börja med att fråga oss huruvida vi verkligen behövde en ny film om Arthulegenden? Svaret är ja, ifall den görs på ett nytt och aldrig förut skådat sätt. Men Guy Ritchies film är inte den filmen.
Visuellt har filmen klart inspirerats av Peter Jacksons Tolkien-filmer men den överivrigt skakande kameran, de jämt återkommande slow motion-segmenten samt de plastiga specialeffekterna med explosioner och hela rubbet får stora delar av filmen att kännas som ett kasst videospel i stil med God of War. Det hjälper inte att klippningen är alltför hektisk även i de stunder då det inte skulle behövas. Jag fann det faktiskt svårt att ibland se vad det är som egentligen händer. Ritchies film har dessutom en konstant drömsk känsla och ett sömnigt flöde så den känns aldrig realistisk eller speciellt trovärdig. Den hemska elektroniska musiken passar heller inte alls till denna typ av film.
Humorn fungerar ibland, men är oftast missplacerad. Ritchies karakteristiska montagesekvenser förekommer alldeles för ofta och gör den redan färsigt överkomplicerade och oinspirerande intrigen svår att följa. Skådespelarna gör ett helt okej jobb men ingen lyckas verkligen väcka sin karaktär till liv.
Visst finns det helt bra actionscener och spännande moment här och där men för det mesta är det här ett misslyckat och undermåligt försök till en nytänkande Arthurfilm.